Tidslinje

Sveriges utveckling och politik kring biodrivmedel har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna. Nedan följer en tidslinje som belyser viktiga händelser, politiska beslut och diskussioner inom området.

1914–1918
  • Biodrivmedel ersätter fossilolja under första världskriget.

1928
  • Per Albin Hansson beskriver folkhemmet som ett hem för hela folket präglat av samförstånd och jämlikhet. Välfärdsreformer genomförs 1930–1950 i blocköverskridande samförstånd, och folkhemmet lever kvar som en nostalgisk symbol för den svenska välfärdsstaten.

1930
  • Stockholmsutställningen 1930 visar konstindustri, konsthantverk och hemslöjd och blir ett genombrott för funktionalismen som utvecklas till både estestisk och politiskt rörelse för att omforma Sverige till ett folkhemsbetonat välfärdssamhälle.
  • Utställningshallen för samfärdsmedel fokuserar på de moderna samfärdsmedlen bussen, bilen, båten och flygplanet, och betonar snabbhet och lätthet snarare än onödig dekoration.

1939–1945
  • Biodrivmedel ersätter fossilolja under andra världskriget. 

1970-talet
  • Biodrivmedel ersätter fossilolja under oljekrisen.

1980-talet
  • Biodrivmedel produceras av jordbruksöverskott.
  • Svenska kommuner, som Stockholm, börjar introducera etanolbussar för att förbättra luftkvaliteten i städerna och minska beroendet av fossila bränslen. 

1991
  • Koldioxidskatt införs och stimulerar användning av förnybara energikällor, inklusive biodrivmedel. 

2000
  • Etanol börjar blandas in i bensin (5% inblandning blir standard). 

2001
  • Lantmännen börjar producera etanol i Norrköping.

2003
  • EU sätter minimimål för användning av biodrivmedel.

2004
  • Sekab öppnar en pilotanläggning i Örnsköldsvik för att producera cellulosabaserad etanol. 

2005
  • Den socialdemokratiska regeringen sätter målet att Sverige är "oljefritt 2020".

2006
  • "Det gröna folkhemmet" återupplivas och betonar samverkan mellan politik, näringsliv och forskning för att förverkliga 2020-målet. 
  • Pumplagen införs och större bensinstationer måste erbjuda förnybara drivmedel. 

2007
  • Etanolblandingen E85 ((en blandning av 85% etanol och 15% bensin)) och miljöbilar (flexifuel-fordon) blir allt vanligare med subventioner och ekonomiska incitament. 

2007
  • Debatter som "mat versus bränsle" och "markrofferi" ifrågasätter att mark och råvaror används till drivmedel istället för mat.
  • Perstorp börjar producera RME (rapsmetylester).

2008
  • Nästan vart fjärde nybilsköp är en så kallad etanobil bil (flexifuel-bil) som kan köras på både bensin och E85.
  • Konsumtionen av etanol når sin topp innan den börjar sjunka kraftigt på grund av ökad kritik för importerad biodrivmedel och förändringar i skattepolitiken. 
  • Sekab kritiseras för sina sockerrörsplantage i Tanzania, Mocambique och östra Europa.

2009
  • Alliansregeringen sätter målet om en fossilfri transportsektor till 2030.
  • EUs förnybarhetsdirektiv antas (RED I) med hållbarhetskriterier. För att räknas som hållbara biodrivmedel måste växthusgasutsläppen minskas med minst en viss procent, och råmaterialet som används i produktionen av biodrivmedel får inte komma från mark med högt biologiskt mångfaldsvärde eller hög kolförrådsbindning.

2010
  • SunPine börjar producera råtallsdiesel.

2011
  • EUs hållbarhetskriterier för biodrivmedel blir svensk lag.
  • Preem börjar sälja "talldiesel". 
  • Försäljningen av flexifuel bilar sjunker drastiskt.

2012
  • Kritik mot Swedfunds satsning i företaget Addax biodrivmedelprojekt i Sierra Leone

2013
  • Den statliga utredningen "Fossilfrihet på väg" presenteras.

2015
  • EU:s ILUC-direktiv börjar reglerera indirekta markförändringseffekter genom ILUC-faktorer. Palmoljebaserat drivmedel ska fasas ut senast 2030.

2016
  • HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) börjar dominera marknaden för biodrivmedel.  

2017
  • Det klimatpolitiska ramverket antas och inkluderar klimatlagen, en handlingsplan och ett klimatpolitiskt råd. 
  • Sveriges utsläpp ska vara nettonoll senast 2045.
  • Transportsektorns betydelse för klimatomställningen understryks av att det är den enda sektorn för vilken riksdagen beslutar om ett sektorspecifikt klimatmål att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive inrikes luftfart) med minst 70% till 2030 jämfört med 2010.

2018
  • Biodrivmedel produceras i huvudsak från avfall och restprodukter. 
  • PFAD (Palm Fatty Acid Distillate), en biprodukt från palmoljeproduktionen, står för nästan hälften av råvaran i HVO och har varit föremål för intensiv debatt kring dess klassificering som en hållbar restprodukt. 
  • PFAD kategoriseras om från restprodukt till samprodukt, vilket ökar dess klimatavtryck och minskar dess attraktionskraft. 
  • Reduktionsplikten införs, vilket innebär att drivmedelsleverantörer åläggs att successivt öka andelen biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. 
  • EU:s andra förnybarhetsdirektiv (RED II) träder i kraft. 
  • Bonus-malus system införs som ger bonus till fordon med låga utsläpp och höjd fordonskatt för de med höga utsläpp.

2019
  • Regeringen utlovar att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
  • Sverige sätter målet att minska transportsektorns utsläpp med 70% till 2030 jämfört med 2010. 
  • Klimatpolitiska rådet konstaterar att Sverige med nuvarande styrmedel endast når halvvägs till transportmålet 2030 och att minskningstakten måste öka för att nå klimatmålet 2045.
  • Regeringens långsiktiga hållning är att biodrivmedel bör prioriteras för transporter som inte kan elektrifieras.
  • Den statliga utredningen "Biojet för flyget" presenteras.
  • Världsutställningen 2030 presenteras av Fossilfritt Sverige som en permanent världsutställning för fossilfri teknik och innovativ stadsutveckling.
  • Preem ansöker om utökat tillstånd för HVO-produktion i Göteborg.

2020
  • Fossilfritt Sverige presenterar färdplaner för att minska utsläppen i transportsektorn.
  • Sverige får ett nytt statsstödsgodkännande från EU för skattebefrielse av höginblandade flytande biodrivmedel som E85, rapsbaserad biodiesel och HVO 100 som inte omfattas av reduktionsplikten, giltigt till och med utgången av 2021.
  • Södra inviger sin metanolanläggning. 
  • Preem ansöker och får utökat tillstånd för HVO-produktion i Lysekil.

2021
  • Preem får tillstånd att utöka produktionen av HVO i Göteborg.
  • Den statliga utredning "I en värld som ställer om-Sverige utan fossila biodrivmedel 2040" presenteras.
  • Fit for 55, EU lanserar en samling lagstiftningsförslag för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

2022
  • EU medger fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel förlängs fram till slutet av 2026. 
  • Reduktionsplikten når sin topp: 30,5% inblandning i diesel och 7,8% för bensin. Planen är att öka till 66% för diesel och 28% för bensin för att nå klimatmålen till 2030. 
  • Aurora stämmer svenska staten för att dess klimatarbete är så otillräckligt att det hotar ungas mänskliga rättigheter till liv och hälsa.

2023
  • Den statliga utredningen "Förnybart i tanken" presenteras.

2024
  • Regeringen sänker reduktionsplikten från 7,8% för bensin och 30,5% för diesel till 6% för båda bränslena. 
  • Regeringen höjer reduktionsplikten och inkluderar el för att minska transportsektorns klimatpåverkan och undvika EU-böter. 

2025
  • Det uppdaterade förnybardirektivet (RED III) ska vara implementerad.

2030
  • Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart) ska minska med minst 70% jämfört med 2010. 

2045
  • Sverige ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser, med minst 85% lägre utsläpp från verksamheter inom svenskt territorium jämfört med 1990. 
  • Kompletterande åtgärder tillgodoräknas för att uppnå negativa utsläpp.