Installation: Skogen design studio: oil drums and carbon molecules
Text: Marie Widengård
Drivmedlens färgspektrum: från materialitet till politik
När vi tänker på drivmedel ser vi kanske en genomskinlig eller gulaktig vätska i en bränslepump. Men drivmedel har flera färgskalor. I Sverige färgades dieselprodukter tidigare med specifika nyanser för att signalera beskattning och tillåtet användningsområde: ofärgad diesel för vanliga fordon, grön diesel för arbetsmaskiner och jordbruk, och blå diesel för sjöfart. Men sedan EU införde det nya märkämnet Accutrace™ Plus har färgningen förändrats. Grön diesel finns inte längre – all lågbeskattad diesel är nu blå. Detta gäller diesel för jordbruk, skogsbruk, arbetsmaskiner och viss sjöfart. Denna förändring syftar till att harmonisera märkningen inom EU och förhindra skattefusk.
Men färg i detta sammanhang handlar inte bara om synliga markörer i bränslet – den speglar också hur vi politiskt och ekonomiskt kategoriserar bränslen i en värld där hållbarhetsnormer ständigt förändras. Vad händer om vi istället förstår diesel genom en annan färgskala – en som speglar bränslets klimat- och miljöstatus? Om vi lånar trafikljusets logik kan vi skapa ett ramverk där diesel och biodrivmedel sorteras efter hur hållbara de är i dag och i framtiden.
Trafikljusmodellen: en alternativ färgskala
Föreställ dig en ny färgkodning där dieselbränslen är positionerade på en skala från rött till grönt beroende på deras klimatpåverkan och politiska framtid.
🔴 Röd diesel – De bränslen som varken är förnybara eller hållbara. Klassisk fossil diesel hamnar här. Den är fortfarande en stor del av transportsektorn, men genom politiska beslut och miljöregler pressas den allt längre ut i marginalen.
🟡 Gul diesel – Bränslen i en gråzon. De kan vara förnybara men med problematiska effekter, som biodrivmedel från palmolja och PFAD (Palm Fatty Acid Distillate), vilka först sågs som hållbara men sedan har blivit ifrågasatta på grund av avskogning och ILUC (indirect land use change).
🟢 Grön diesel – Här hamnar bränslen som ses som en del av lösningen på klimatkrisen, till exempel HVO (hydrerad vegetabilisk olja) från restprodukter och organiskt avfall. Dessa bränslen premieras i klimatpolitiken och anses bidra till minskade utsläpp. Men även inom denna kategori pågår diskussioner – vissa HVO-produkter är mer hållbara än andra beroende på råvaran och produktionskedjan.
Vad säger den symboliska färgskalan om framtidens bränslen?
Genom att analysera dieselbränslen genom denna dubbla färgskala – den materiella och den symboliska – blir det tydligt hur politiska beslut och värderingar formar vad som anses vara hållbart. Det som var "grönt" för tio år sedan kan vara "rödflaggat" i dag. Hållbarhet är inte en fast kategori utan en rörlig norm, ständigt förhandlad mellan vetenskap, industri och politik.
Ett liknande fenomen syns i debatten om kolmolekyler: är de svarta eller gröna? Fossilt kol klassificeras som svart, medan biogent kol – det vill säga kol från förnybara källor – ofta kallas grönt. Men denna färgkodning förenklar en komplex verklighet. Om biogena kolmolekyler förbränns och släpper ut koldioxid, är de då fortfarande gröna? Eller behöver vi en tredje kategori – gråa kolmolekyler – för att bättre fånga osäkerheten? På samma sätt som gul diesel markerar en gråzon av hållbarhet kan gråa kolmolekyler synliggöra att vissa kolkällor är svåra att entydigt placera inom antingen det hållbara eller ohållbara spektrumet.
Om vi vill styra transportsektorn mot en fossilfri framtid behöver vi inte bara tekniska innovationer, utan också tydliga ramverk för hur vi tolkar och klassificerar både drivmedel och kolsystem. Genom att förstå bränslen och kolmolekyler genom både deras materiella och symboliska färgskala kan vi bättre navigera klimatpolitikens komplexitet. Det handlar inte bara om att avgöra vilka lösningar som är gröna, utan också om att ifrågasätta var gränserna går mellan det hållbara och det problematiska – och vilka nyanser av grått som döljer sig däremellan.
Hur färgas framtiden?
Reflektera över hur politiska beslut, industriella intressen och vetenskapliga rön skapar och förändrar hållbarhetens nyanser. Är något som är grönt idag fortfarande grönt imorgon? Och vad betyder det att en molekyl kan vara svart, grön eller grå beroende på hur vi väljer att se den?
ENGLISH
The Colour Spectrum of Fuels: From Materiality to Politics
When we think of fuels, we might picture a transparent or yellowish liquid at a petrol pump. But fuels exist within multiple colour spectrums. In Sweden, diesel products have been dyed in specific shades to indicate taxation levels and permitted usage: undyed diesel for regular vehicles, green diesel for agricultural and industrial machinery, and blue diesel for maritime use. Since the EU introduced the new marking agent Accutrace™ Plus, fuel colour coding has changed. Green diesel no longer exists—all low-taxed diesel is now blue, covering fuel for agriculture, forestry, heavy machinery, and certain maritime sectors. This shift was implemented to harmonise labelling across the EU and prevent tax fraud.
But colour is not just a visible marker in fuel—it also reflects how we politically and economically categorise fuels in a world where sustainability norms are constantly shifting. What happens if we think about diesel using a different colour spectrum—one that reflects its environmental and climate impact? By borrowing the logic of traffic lights, we can create a framework that sorts diesel and biofuels based on their sustainability today and in the future.
The Traffic Light Model: A New Colour Spectrum for Fuels
Imagine a new colour classification where fuels are placed on a scale from red to green based on their climate impact and long-term political viability:
🔴 Red Diesel – Fuels that are neither renewable nor sustainable. Traditional fossil diesel belongs here. While it still dominates the transport sector, political decisions and environmental regulations are gradually pushing it towards obsolescence.
🟡 Yellow Diesel – Fuels in a grey zone. They may be renewable but come with problematic consequences, such as biofuels derived from palm oil and PFAD (Palm Fatty Acid Distillate). These were initially seen as sustainable but later challenged due to their links to deforestation and Indirect Land Use Change (ILUC).
🟢 Green Diesel – Fuels considered part of the solution to the climate crisis, such as HVO (Hydrotreated Vegetable Oil) made from residual waste and organic by-products. These fuels are prioritised in climate policies and promoted as emission-reducing alternatives. However, even within this category, debates persist—some HVO fuels are more sustainable than others, depending on the raw material and production process.
What Does This Symbolic Colour Spectrum Say About the Future of Fuels?
By analysing diesel through these dual colour spectrums—both material and symbolic—it becomes clear how political decisions and societal values shape what is perceived as sustainable. What was considered "green" a decade ago might be "red-flagged" today. Sustainability is not a fixed category but a shifting norm, constantly renegotiated between science, industry, and politics.
A similar phenomenon occurs in discussions about carbon molecules: are they black or green? Fossil carbon is classified as black, while biogenic carbon—carbon from renewable sources—is often labelled green. However, this colour coding oversimplifies a complex reality. If biogenic carbon is burned and releases CO₂, is it still green? Or do we need a third category—grey carbon molecules—to better capture uncertainty? Just as yellow diesel marks a grey zone of sustainability, grey carbon molecules reveal that some carbon sources do not fit neatly into the sustainable/unsustainable spectrum.
If we are to steer the transport sector towards a fossil-free future, we need more than just technical innovations—we need clear frameworks for how we interpret and classify both fuels and carbon systems. By understanding fuels and carbon molecules through both their material and symbolic colour spectrum, we can better navigate the complexities of climate policy. It is not just about defining which solutions are green, but also about questioning where the boundaries lie between sustainability and controversy—and what shades of grey exist in between.
How is the Future Coloured?
Reflect on how political decisions, industrial interests, and scientific findings shape and redefine the shades of sustainability. Is something green today still green tomorrow? And what does it mean that a molecule can be black, green, or grey—depending on how we choose to see it?