RÄTTSSALEN
I RÄTTSSALEN får du utforska rättsfall och omställningsprocesser där både biodrivmedel och rättvisa ställs på prov – i domstolar, i politiken och i samhället. Här blir det tydligt att rättvisa inte är en färdig lösning – det är en ständigt föränderlig fråga där olika röster tävlar om att definiera vad som är rätt och hållbart.
Vad innebär rättvisa i drivmedelsomställningen?
Forskning inom rättvisestudier visar att rättvisa i omställningar ofta kretsar kring tre centrala frågor:
- Varför en omställning sker – ofta kopplat till klimat- och miljörättvisa. Är målet att minska utsläpp, trygga arbetstillfällen eller stärka nationell energisäkerhet? Vilka perspektiv lyfts fram, och vilka osynliggörs?
- Hur omställningen genomförs –med fokus på fördelningsrättvisa, deltagande och erkännande av olika aktörer och intressen. Vilka aktörer har inflytande över besluten? Hur fördelas kostnader och vinster mellan olika grupper och platser?
- Vilken rättvisa som eftersträvas – exempelvis energi- och transportrelaterad rättvisa, eller platsbaserad eller temporal rättvisa.
Dessa tre frågor kan kopplas till tre rättvisedimensioner som ofta används för att analysera klimat- och energiomställningar:
- Distributiv rättvisa – Hur fördelas resurser, kostnader och vinster i biodrivmedelsomställningen? Handlar rättvis omställning om att skapa nya arbetstillfällen, minska utsläpp eller skydda ekosystem?
- Proceduriell rättvisa – Vem får makt och inflytande i beslutsprocesserna? Hur transparenta och inkluderande är de juridiska och politiska mekanismer som avgör biodrivmedlens framtid?
- Erkännande och rätt till deltagande – Vilkas perspektiv erkänns som legitima? Får exempelvis samiska röster inflytande över skogsbrukets roll i biodrivmedelsproduktionen? Ges framtida generationer en röst i beslutsprocesser?
Utöver dessa dimensioner växer även restorativ rättvisa fram som en viktig aspekt av rättvisa i omställningen – hur kan vi reparera de skador som orättvisa omställningsprocesser skapat för människor och ekosystem?
En rättvis omställning är mer än juridik – det är en politisk och samhällelig process
I Lysekil, där raffinaderiet är en central arbetsgivare, formas rättviseuppfattningar både av industrins löften om jobb och investeringar och av miljöorganisationers kritik mot dess påverkan på klimat och natur. Här, liksom i många andra omställningar, finns ingen enhetlig syn på vad som är rättvist. För vissa handlar det om att säkra arbetstillfällen och lokal ekonomisk stabilitet. För andra om att skydda ekosystem och framtida generationer från skadliga effekter av biobränsleproduktion.
Temporal och posthuman rättvisa
Rättvisefrågor rör inte bara människor idag – de sträcker sig över tid och arter. Temporal rättvisa visar hur dagens beslut skapar konsekvenser långt in i framtiden: Vem får ta del av vinsterna idag, och vem betalar priset imorgon? Vem får bestämma över framtiden, och hur balanseras dagens behov mot kommande generationers rättigheter?
Posthuman rättvisa lyfter frågan: Har skogar, hav och arter som påverkas av råvaruutvinning för biodrivmedel också rättigheter i omställningen? Hur inkluderas naturen, djur och ekosystem i rättsliga processer?
Genom rättsfall, lagstiftning och aktivistiska rättsprocesser synliggör vi hur juridik och moral möts och krockar. Är rättvisan blind, eller ser den vissa aktörer tydligare än andra?
Välkommen in i Rättssalen – och i omställningens juridiska och etiska prövning.
ENGLISH
COURT ROOM
In THE COURTROOM, you can explore legal cases and transition processes where both biofuels and justice are put to the test – in courts, in politics, and in society. Here, it becomes clear that justice is not a fixed solution – it is a constantly evolving question, where different voices compete to define what is fair and sustainable.
What does justice mean in the fuel transition?
Research in justice studies shows that justice in transitions often revolves around three key questions:
- Why is a transition taking place? Often linked to climate and environmental justice. Is the goal to reduce emissions, secure jobs, or strengthen national energy security? Which perspectives are highlighted, and which are overlooked?
- How is the transition carried out? With a focus on distributive justice, participation, and recognition of different actors and interests. Who has influence over decisions? How are costs and benefits distributed between different groups and places?
- What kind of justice is pursued? This can include energy and transport justice, place-based justice, or temporal justice.
These three questions can be linked to three common dimensions of justice used to analyse climate and energy transitions:
- Distributive justice – How are resources, costs, and benefits distributed in the biofuel transition? Is a just transition about creating new jobs, reducing emissions, or protecting ecosystems?
- Procedural justice – Who has power and influence in decision-making processes? How transparent and inclusive are the legal and political mechanisms that determine the future of biofuels?
- Recognition and the right to participation – Whose perspectives are recognised as legitimate? Do, for example, Sámi voices have influence over the role of forestry in biofuel production? Are future generations given a say in decision-making processes?
Beyond these dimensions, restorative justice is also emerging as a critical aspect of justice in transitions—how can we repair the harm that unjust transition processes have caused to people and ecosystems?
A just transition is more than law—it is a political and societal process
In Lysekil, where the refinery is a central employer, justice perceptions are shaped both by industry promises of jobs and investments and by environmental organisations’ critiques of its impact on climate and nature. Here, as in many other transitions, there is no single understanding of what justice entails. For some, it is about securing jobs and local economic stability. For others, it is about protecting ecosystems and future generations from the harmful effects of biofuel production.
Temporal and posthuman justice
Justice issues are not only about people today—they extend across time and species. Temporal justice highlights how today’s decisions create consequences far into the future: Who benefits today, and who pays the price tomorrow? Who has the power to determine the future, and how are today’s needs balanced against the rights of future generations?
Posthuman justice raises the question: Do forests, oceans, and species affected by biofuel feedstock extraction also have rights in the transition? How are nature, animals, and ecosystems included in legal processes?
Through legal cases, legislation, and activist lawsuits, we reveal how law and morality intersect and collide. Is justice truly blind, or does it see some actors more clearly than others?
Welcome to the courtroom—where the justice of the transition is tested and renegotiated.