HANDLINGSRUMMET
I HANDLINGSRUMMET utforskar vi manöverutrymmet i Sveriges omställning – från bensinstationen och politikens korridorer till färdplaner och konsumentval. Här handlar makt inte bara om kontroll, utan om riktning. Vart är vi på väg? Vilka håller i ratten, och vilka får sitta i baksätet? Vem bestämmer tempot, och vem tvingas anpassa sig? Och finns det utrymme att välja en annan väg?
Vägnätet i detta rum representerar mer än bara transportinfrastruktur. Det är en metafor för de konkurrerande vägarna i Sveriges omställning: ett körfält domineras av ekonomisk tillväxt, ett annat leder mot klimatmål och miljöambitioner. Det går att styra mot rättvisa – eller göra en u-sväng, eller avvika in i okända terränger. Men vem avgör vilka vägar som förblir öppna och vilka som blockeras? Hur mycket makt har beslutsfattare, konsumenter, civilsamhället och industrin att påverka omställningen? Och vilken sorts makt utövar de – för förändring eller för att upprätthålla status quo?
På bensinstationen – en bekant men föränderlig plats – blir konsumentens begränsade valmöjligheter tydliga. Drivmedelsbolagen är enligt lag skyldiga att informera om drivmedlens ursprung och klimatpåverkan, men denna information placeras ibland undanskymt – bakom en stolpe och reduceras till en webbadress. En undersökning visar att få bilister ens märker den. Men spelar det någon roll? Deras val är redan förutbestämda. Regeringen avgör blandningen av biodrivmedel i konventionella bränslen, och när reduktionsplikten sänktes 2024 innehöll svensk diesel och bensin mindre biodrivmedel – utan att någon konsument behövde fatta ett aktivt beslut.
Bensinstationen omvandlas också i den fossilfria omställningen. Med elbilens intåg föreställer sig mackarna en återgång till det förflutna – där tankningen var en social aktivitet. Framtidens bränslestationer designas som platser där människor kan umgås, äta, jobba och vila medan bilen laddas. Men denna nostalgiska vision döljer ett djupare maktskifte – där konsumenter måste anpassa sig till nya infrastrukturer snarare än att forma dem. Styr vi omställningen – eller styr den oss?
MAKT I OMSTÄLLNINGEN: VEM HÅLLER I RATTEN?
Maktstudier visar att omställningar inte är neutrala processer. De formas av konkurrerande visioner, motstridiga intressen och förhandlingar om inflytande. I detta rum utforskar vi:
- Makt över – Vem sätter reglerna för omställningen? Från EU:s klimatregler till Sveriges nationella färdplaner – policylandskapet omformas ständigt. Men vem har mandatet att bestämma Sveriges omställning? Makt över syns bland annat i besluten som styr bränslepriser, klimatmål och transportinfrastruktur.
- Makt att – Vilken kapacitet har olika aktörer att påverka omställningen? Industrin, politiker och miljörörelser tävlar om att styra utvecklingen – ibland i direkt konflikt med varandra. Makt att förändra omställningen ligger hos dem som kan skapa alternativ – från elbilspionjärer till de som ifrågasätter hela trafiksystemet.
- Makt med – Vem samarbetar för att driva omställningen framåt? Initiativet Fossilfritt Sverige talar om en gemensam omställning, en berättelse som ”vi” alla står bakom och gynnas av. Men detta ”vi” är ifrågasatt. Makt med handlar inte bara om konsensus, utan om att skapa nya allianser för att utmana dominerande berättelser och bana väg för alternativa riktningar.
- Makt inom – Hur formar normer, vanor och konsumtionslogik våra val? När vi tankar bilen förväntas vi agera miljövänligt – men alternativen är redan förutbestämda av policybeslut och marknadens struktur. Makt inom handlar om de föreställningar och normer som formar våra val: tanken att vi måste tanka, att resor är nödvändiga, och att bilen alltid har en självklar plats i framtidens transportlandskap.
Omställningen är också en kamp mellan motverkande och förstärkande krafter. Vissa bromsar förändring genom att dämpa klimatpolitiska ambitioner eller förlänga fossilbränslenas livslängd. Andra påskyndar omställningen genom att driva igenom nya regelverk, subventioner och ekonomiska incitament som gynnar hållbara alternativ. Men vilka förändringar blir bestående? Vad avgör om en omställning bara skapar ytliga skiften eller faktiskt omformar samhällets grundstrukturer?
Transformativ makt handlar om just detta – vilka förändringar som inte bara sker, utan också befästs och omformas över tid. Den kan delas in i tre typer:
- Prefigurativ makt innebär att skapa alternativ redan i nuet.
- Motverkande makt utmanar och nedmonterar existerande strukturer.
- Förstärkande makt stabiliserar och institutionaliserar förändringar.
Transformativ makt avgör om förändringar blir långsiktiga och genomgripande, snarare än temporära justeringar.
EN NY FAS
Sverige har länge positionerat sig som en global föregångare i klimatarbetet, men står nu inför en ny fas. Regeringen har skjutit upp klimatmålen från 2030 till 2045, och det finns idag ingen tydlig strategi för att nå dem. Branschorganisationen Drivkraft Sverige använder en omställningsbarometer – en mätare likt bränslegivaren i en bil – för att illustrera hur andelen biodrivmedel sjunker samtidigt som Sverige glider längre från sina klimatåtaganden. Hur förändras maktförhållanden i denna nya fas? Vem styr omställningen, och vem förlorar inflytande?
I HANDLINGSRUMMET kan du navigera genom omställningens vägval. Vem har makt att förändra? Vem motverkar? Vad förstärks? Och vad kan faktiskt förändras i grunden?
ENGLISH
ROOM FOR MANOEUVRE
In the ROOM FOR MANOEUVRE, we examine power in the transition—from policy corridors and roadmaps to the fuel station and consumer choices. Here, power is not just about control, but about direction. Where are we heading? Who holds the wheel, and who is stuck in the back seat? Who sets the pace, and who is forced to adapt? And is there space to take a different route?
The road network in this room represents more than just transport infrastructure. It is a metaphor for the competing pathways in Sweden’s transition: one lane prioritises economic growth, another leads towards climate goals and environmental ambitions. It is possible to steer towards justice—or make a U-turn, or veer off into unknown terrain. But who decides which roads remain open and which are blocked? How much power do policymakers, consumers, civil society, and industries have to influence the transition? And what kind of power do they wield—to drive change or to maintain the status quo?
At the fuel station—a familiar yet changing space—the limits of consumer choice become evident. Fuel companies are legally obliged to provide information about the origin and climate impact of their fuels, yet this information is often placed out of sight—behind a pole or reduced to a web address. A survey shows that few drivers even notice it. But does it matter? Their choices are already predetermined. The government dictates the blend of biofuels in conventional fuels, and when the reduction mandate was lowered in 2024, Swedish diesel and petrol contained less biofuel—without consumers having to make any active decisions.
The fuel station is also transforming in the fossil-free transition. With the rise of electric vehicles, fuel companies envision a return to the past—where refuelling was a social activity. Future fuel stations are being redesigned as places where people can socialise, eat, work, and rest while their cars charge. But this nostalgic vision masks a deeper shift in power—where consumers must adapt to new infrastructures rather than shaping them. Are we steering the transition—or is it steering us?
POWER IN TRANSITION: WHO HOLDS THE WHEEL?
Power studies reveal that transitions are not neutral processes. They are shaped by competing visions, conflicting interests, and struggles over influence. In this room, we explore:
- Power over – Who sets the rules of the transition? From EU climate regulations to Sweden’s national roadmaps, policies are constantly being rewritten. But who has the authority to decide Sweden’s transition? Power over is visible in decisions on fuel prices, climate targets, and transport infrastructure.
- Power to – What capacity do different actors have to shape the transition? Industry, policymakers, and environmental movements compete to influence the direction of change—sometimes in direct opposition to one another. The power to transform the transition lies with those who can create alternatives, from electric vehicle pioneers to those questioning the entire transport system.
- Power with – Who collaborates to move the transition forward? The Fossil-Free Sweden initiative promotes a collective transition narrative, claiming that "we" all stand behind it and benefit from it. But this "we" is contested. Power with is not just about consensus but about forging new alliances to challenge dominant narratives and push for alternative pathways.
- Power within – How do norms, habits, and consumer logics shape choices? When refuelling, drivers are expected to act responsibly—but their options are already predefined by policies and market structures. Power within includes the assumptions that guide our decisions: the belief that we must refuel, that travel is necessary, and that cars will always play a central role in the transport landscape.
A STRUGGLE BETWEEN COUNTERVAILING AND REINFORCIVE FORCES
The transition is also a contest between countervailing and reinforcive forces. Some actors resist change by weakening climate policies or prolonging the lifespan of fossil fuels. Others accelerate the transition by introducing new regulations, subsidies, and economic incentives that favour sustainable alternatives. But which changes endure? What determines whether a transition merely shifts surface-level structures or fundamentally reshapes society?
Transformative power is about precisely this—what changes not only happen but also become embedded and redefined over time. It can be divided into three types:
- Prefigurative power means creating alternatives in the present.
- Countervailing power challenges and dismantles existing structures.
- Reinforcive power stabilises and institutionalises change.
Transformative power determines whether changes become long-term and structural rather than temporary policy shifts.
A NEW PHASE
For years, Sweden has positioned itself as a global climate leader, but now it is entering a new phase. The government has postponed its climate targets from 2030 to 2045, and today, there is no clear strategy to achieve them. The trade association Drivkraft Sverige uses a transition barometer—a gauge similar to a fuel meter in a car—to illustrate how biofuel levels are dropping while Sweden drifts further from its climate commitments. How do power dynamics change in this new phase? Who is steering the transition, and who is losing influence?
In the ROOM FOR MANOEUVRE, you are invited to navigate the crossroads of transition. Who has the power to enact change? Who resists? What is reinforced? And what can truly be transformed?