Att Förkorta Framtiden: Om tillståndstider i drivmedelsomställningen Illustration av Victoria Skoglund
Hur länge ska industrier få släppa ut koldioxid? Denna fråga ligger i centrum för Sveriges debatt om miljötillstånd. Dessa tillstånd avgör hur länge företag får verka inom lagliga utsläppsgränser och granskas alltmer noggrant i ljuset av den globala klimatkrisen.
Vad är miljötillstånd?
Miljötillstånd är som tidskapslar för industrier. De bestämmer hur länge ett företag får verka enligt specifika miljöregler. Traditionellt har svenska tillstånd ofta varit "eviga", utan utgångsdatum. Men i takt med ökade krav på att hantera klimatförändringarna börjar domstolar och beslutsfattare omvärdera detta öppna förhållningssätt.
Fallstudie: Preems drivmedelsomställning
Preem, Sveriges största bränsleproducent, står i centrum för denna omprövning av tidens betydelse. Företaget försöker övergå från fossila bränslen till förnybara drivmedel, men deras tillståndsansökningar har varit kontroversiella. Bild 1 ger en översyn av tre tillståndsprocesser som du kan läsa mer om nedan.
ROCC-projektet: inställt
Preems plan att utöka sitt raffinaderi i Lysekil skulle ha fördubblat företagets koldioxidutsläpp till 3,4 miljoner ton årligen. Miljöaktivister, klimatorganisationer och svenska myndigheter motsatte sig projektet, då det ansågs strida mot Sveriges klimatmål. Efter fyra år av protester, rättsprocesser och förändrade marknadsvillkor drog Preem tillbaka sin ansökan med motiveringen att ekonomin i fossildrivmedelsproduktion blivit ohållbar. Detta ses som en betydande framgång för klimataktivisterna.
Synsat-projektet: Tioårigt tidsbegränsat tillstånd
I en strävan mot förnybar energi ansökte Preem om tillstånd att utöka sin HVO-produktion i Lysekil. Kritiker menade dock att biodrivmedel inte är så gröna som de verkar. Utsläppen från produktion och förbränning av biodrivmedel bidrar fortfarande till klimatkrisen. Domstolen beviljade ett tioårigt tidsbegränsat tillstånd som gäller till 2032, vilket tvingar Preem att omvärdera sin verksamhet inom en snar framtid. Tillståndet överklagades av miljöorganisationer, men rätten nekade prövningstillstånd.
HVO-projektet: Fjortonårigt och evighetstillstånd
Preems raffinaderi i Göteborg ansökte också om att öka sin produktion av förnybara drivmedel. Ett 14-årigt tillstånd beviljades initialt, men många överklagade och påpekade att raffinaderiets utsläpp fortfarande skulle utgöra en betydande del av Sveriges koldioxidbudget. Även Preem överklagade tidsbegränsningen för förnybar produktion. Domstolen ändrade då till ett som överklagades av Preem. Domstolen tog till slut bort tidsbegränsningen för produktionen av förnybara drivmedel men behöll gränsen för fossila drivmedel till 2036.
Varför det är viktigt
Sveriges hantering av miljötillstånd lyfter fram centrala frågor om balansen mellan industriell utveckling och klimatansvar. En kärnfråga är domstolens ståndpunkt att klimatfrågor och klimatlagen inte nödvändigtvis ska påverka tillståndsprövningen. Detta väcker frågor som: Är förnybara drivmedel så effektiva som de framstår, eller förlänger de i praktiken koldioxidutsläppens livslängd?
"Det tidsbundna klimatavtrycket"
Ett tankeväckande begrepp är det tidsbundna klimatavtrycket. Adam och Groves (2007) definierar tidsavtrycket som den temporala motsvarigheten till "ekologiska fotavtryck", vilket belyser hur vissa aktiviteter inkräktar på andras utrymme. På samma sätt summerar klimatfotavtrycket de utsläpp som är förknippade med produktion och användning av en produkt.
Tidsavtrycket mäter dessa utsläpp ur ett tidsligt perspektiv och visar de kumulativa utsläppen som ett tillstånd tillåter. Som bild 2 visar har Synsat- och HVO-anläggningarna tillstånd att släppa ut miljontals ton koldioxid varje år i 10 år, i 14 år och för en obestämd framtid.
Detta alternativa mått ger en djupare förståelse för de långsiktiga klimateffekterna av tillstånd och väcker viktiga frågor om huruvida de bör förbli obegränsade eller tidsbegränsade. Det tidsbundna klimatavtrycket blir ett uttryck för koldioxidens framtidsbörda och kopplar utsläppen och tillståndens längder till moraliskt och etiskt ansvar för framtida generationer.
Det tidsbundna klimatavtrycket erbjuder ett djupare sätt att förstå de långsiktiga klimateffekterna av miljötillstånd. Detta alternativa mått lyfter fram koldioxidens framtidsbörda och kopplar utsläppen till moraliskt och etiskt ansvar för framtida generationer.
Genom att införa tidsbegränsade miljötillstånd har svenska domstolar öppnat för ett nytt sätt att tänka kring infrastruktur, klimatåtgärder och hur vi hanterar en osäker framtid. I kampen mot klimatförändringar är det lika viktigt att omvärdera tidsperspektivet som att omvärdera energikällorna.